Fantasi vs verklighet

Ytterligare två veckor i Stockholm är snart till ända och tiden går fasligt fort. Nu i helgen ska jag flytta ut från studentrummet i Kungshamra men jag har inget ställe att flytta till och det känns lite obekvämt.

Har läst en otrolig mängd böcker på kvällarna här i Stockholm och just nu brottas jag med The Book of the New Sun av Gene Wolf efter tips från brorsan. Science fiction på Dying Earth-temat om en märklig värld som är vår egen nån miljon år fram i tiden när solen är på väg att ta slut. Gene Wolf är en briljant författare men kräver hög koncentration av läsaren och just nu orkar inte min hjärna med att vara alert även på kvällstid. Jag får nog vänta ett slag med att läsa de sista två delarna i denna tolvhundrasidiga roman.

Jag är mycket förtjust i sagor och fantasier och det har blivit en del i den vägen den senaste tiden. Fantasy-genren är dock en djungel som är svår att hitta rätt i. Försökte med omåttligt populäre Terry Goodkinds hjältesaga Sword of Truth i hopp om att hitta något lättsmält men samtidigt underhållande och medryckande. Jag gav den verkligen ett rejält chans men efter två och en halv bok vägrar jag läsa en rad till av det här uselt författade tramset. Det är ett bedrövligt kvasifilosofiskt pekoral, det sämsta i genren sedan Bibeln. Tacka vet jag då kanadensaren Steven Eriksons makalösa ”The Malazan Book of the Fallen”. Episk fantasy som skildras med stor berättarteknik, intelligens och humor. Böckerna innehåller ett myller av färgstarka personligheter bland människor, gudar och en mängd icke-mänskliga raser och utspelas i en hård och krigshärjad värld. Historien växer och förgrenar sig i det oändliga och bereder stor tillfredsställelse för alla älskare av komplicerade intriger, äventyr, hjältedåd och storartade tragedier. I maj kommer den sjunde tegelstenen i serien ut och det blir vårens höjdpunkt i den vägen.

Här hemma i verkligheten har vi på naturhistoriska idag firat månadens kryptogam 10 år med tårta och melon. Denna månads kryptogam är röd flugsvamp.