Transformers

Transformers är den knäppaste film jag sett på länge. Jag vet att det är en film för barn (eller?) men ändå. Den börjar som amerikansk krigsfilm (förutom att det är utomjordiska robotar som sprider död och förödelse), sen blir det typisk college-rulle, sedan följer en plågsamt långt buskis-avsnitt där alla springer omkring helt hysteriskt i sämsta Richard Pryor-stil. Sen blir det action igen och till sist en lååång, lååång, väldigt rörig och högljudd slutstrid. Spridda gapskratt och en hel del förvirrig angående den ologiska handlingen och jag kan inte påstå att jag hade tråkigt några längre stunder. Jag hade gärna sett Jan Agheds recension av denna film. Inte för att han skulle nedlåta sig men ändå. Han kan konsten att skriva dräpande recensioner om filmer han inte gillar. Jag minns fortfarande bitar av hans recension av svenska kalkonen Petri Tårar. Efter att med sedvanlig elegant formuleringskonst ha beskrivit hur usel filmen och skådisarna är, avslutar han med att konstatera att detta "på sin höjd kan vara något för den tyska mjukporrbranschen". Så dödar man en film. Aghed blev sedemera mycket välförtjänt utnämnd till hedersdoktor vid Lunds universitet.