Tre konserter

Malmöfestivalen har brötat igång. Jag är ju inte överdrivet förtjust i folkmassor så jag brukar inte direkt söka upp festivalen men det finns förstås mycket bra musik att gå och lyssna på. Igår var vi ett gäng som vandrade runt i Malmö och vi fick med oss hela tre konserter.

Först ut Lloyd Cole minsann. Nja, jag ska inte påstå att jag någonsin varit ett större fan och jag har egentligen inte lyssnat på en enda skiva sedan runt 1990. På Möllaplatsen på den sena eftermiddagen uppträdde han med en gitarr och inget mer. Det var mest egna låtar jag aldrig hört men några trevliga covers, Tim Hardin, Leonard Cohen och Johnny Cash. Publiken 30+ med mycket barnfamiljer, ingen trängsel, bekvämt. Medelålders pop utan distraktioner skrev sydsvenskan och jag kan bara instämma. Avslutade med ett par självklara extranummer, Jennifer She Said och Lost Weekend. Och då blev man ju lite glad. Och lite lagom nostalgisk.



Det är omöjligt att inte gilla Sahara Hotnights. Musiken är bra och scenshowen är stencool. Igår stod jag långt ifrån scenen och kanske avståndet gjorde att jag tyckte det hela kändes lite oengagerat. Kort uppträdande också, bara 45 minuter. Kanske Stortorget inte riktigt var rätta konsertmiljön för dom. Kul att ha sett dom spela i alla fall.



Bäst, överlägset bäst var Marit Bergman. Sent på kvällen nere på Möllaplatsen inför en hängiven och lyckligt berusad publik öste hon på med allt hon hade. Det bästa jag sett på mycket länge. Lite överraskande, jag var trött och visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Det blev massor av energi, fullt ös, kanonbra musiker, och dessutom sjunger hon jäkligt bra. Så har hon bra låtar förstås som vinner på att spelas live dessutom.

Några bilder till här.

Transformers

Transformers är den knäppaste film jag sett på länge. Jag vet att det är en film för barn (eller?) men ändå. Den börjar som amerikansk krigsfilm (förutom att det är utomjordiska robotar som sprider död och förödelse), sen blir det typisk college-rulle, sedan följer en plågsamt långt buskis-avsnitt där alla springer omkring helt hysteriskt i sämsta Richard Pryor-stil. Sen blir det action igen och till sist en lååång, lååång, väldigt rörig och högljudd slutstrid. Spridda gapskratt och en hel del förvirrig angående den ologiska handlingen och jag kan inte påstå att jag hade tråkigt några längre stunder. Jag hade gärna sett Jan Agheds recension av denna film. Inte för att han skulle nedlåta sig men ändå. Han kan konsten att skriva dräpande recensioner om filmer han inte gillar. Jag minns fortfarande bitar av hans recension av svenska kalkonen Petri Tårar. Efter att med sedvanlig elegant formuleringskonst ha beskrivit hur usel filmen och skådisarna är, avslutar han med att konstatera att detta "på sin höjd kan vara något för den tyska mjukporrbranschen". Så dödar man en film. Aghed blev sedemera mycket välförtjänt utnämnd till hedersdoktor vid Lunds universitet.

Pills 'n' Thrills and Bellyaches

Mange mailar att Happy Mondays spelar på KB i november. Dom borde man ju gå och kolla in så här dryga femton år efteråt (om du fixar knark Mange så tar jag med sportdryck). Letade fram några sköna låtar från tiden runt 1990. En era långt före lavar, ambitioner och jobbångest.

De flesta av Happy Mondays videor verkar vara gjorda i svarvitt. Förklaringen är nog att (såvitt jag minns rätt) bandet konsekvent vägrade att sminka sig under inspelningarna. Coolt, men i den ofattbart hårt knarkande Shaun Ryders fall var det nog ingen jättehet reklam i längden. Och oj vad jobbigt det är för honom att ha av sig solbrillorna i Step On-videon. Den dansande snubben kallades Bez och hans enda uppgift i bandet vara att dansa konstigt och spela maracas.


Step On (Video)

Kinky Afro

Loose Fit

Diverse utflykter

Min senaste ansökan är äntligen klar och inlämnad. Även om jag inte kan se att mina chanser är så stora så är en färdig ansökan alltid en anledning känna sig nöjd. Firade med att gå på Carib Kreol igår med ett gäng gamla kompisar från studentkorridoren i Lund. Carib Kreol kan rekommenderas, trevligt ställe med bekväma soffor och supergott käk nära Möllevångstorget i Malmö.

Hade en kort med härlig utflykt till stugan i Dalsland som är på god väg. Det är skönt att bada bastu i regn. Åtminstone när regnet är ljummet och strilande som i fredags kväll. Vi hade kräftskiva i nybyggda stugan (ej inredd än) med Erik (morbror) och Karin. På lördagen drog vi till Dals Rostock vid foten av Kroppefjäll och kollade in örtagården. Jag köpte en fin bok för ett tag sedan, Nyttans växter av Kerstin Ljungqvist, som är ett otroligt rikt uppslagsverk över fler än tusen svenska växter, lavar och mossor och deras användningsområden. Boken handlar också om Johannes Henriksson som var en framstående och entusiastiskt kännare av drogväxter och som anlade örtagården i Rostock. Han drev också en liten privatskola där min morfar var elev för runt nittio år sedan.

Till sist blev jag invigd i mors alla hemliga kantarellställen runt om i trakten.



Den nybyggda, ännu ej inredda stugan är mer som ett riktigt hus faktiskt.


MIn mor vid örtagården i Rostock. Cafeet serverar mycket goda och saftiga kanelbullar.


Utsikt från altanen. Med kantareller i korgen.

Dalsland

Jag har äntligen hittat en helg som inte är upptagen och ska nu dra åstad till hjärtat av Dalsland och beundra min mors nybyggda stuga. Hon vill inte tala om hur långt hon har kommit utan det ska bli en överraskning säger hon. Jag planerar långa bastubad och sköna utflykter med båten.

Lägenhet

Mitt lägenhetssök i Lund gick inte riktigt som jag tänkte mig. På grund av resor hit och dit var jag inte med på noterna och jag missuppfattade dessutom LKF:s regler lite grann. Så nu sitter jag plötsligt med ett kontrakt på en etta ute i Kobjer. Fattar inte riktigt hur det gick till men det blir nog bra. Så jag kan kalla mig Lundabo igen från första oktober. Såvida jag nu inte plötsligt blir nollåtta istället. Man vet aldrig. Det skulle vara skönt att landa någonstans ett tag. Nåt decennium eller så. Inbillar jag mig.

När jag blir vuxen ska jag ha ett hus med en trädgård där det växer blommor som drar till sig mängder av fjärilar.

Gotland

Vy från klinten vid Sigsarve strand.


Somliga jobb är bättre än andra. Under fem dagar har jag och två kollegor fått betalt för att söka av Gotland efter sällsynta lavar. I vår jakt på kalksten i precis rätt vittringsstadium, har vi fått uppleva hela Gotland från Fårö till Hoburgen och klättrat omkring bland raukar och vandrat genom hav av axveronika, backtimjan, gulmåra, sandlilja och solvända. Det har varit långa härliga dagar i fält under en skön sol. Lite orolig var jag i början eftersom jag, i ett anfall av sinnesslö optimism, lämnade stövlarna hemma (väldigt inkorrekt för en biolog) och fick klafsa runt i dyngsura skor under ett ihärdigt strilande regn hela måndagen. Men jag fick rätt i längden och resten av veckan var perfekt. Såhär borde man ha det lite oftare.

Två fältarbeten återstår, Öland och Härjedalen. Sedan höst.

Fast hösten skulle jag ju inte tänka på nu. Fan också.



Axveronika

Pukvete - kan inte bestämma mig för om blommorna liknar delfinhuvuden eller Alien-monster.